Intervju med Yvonne Forssell, VD

Hej, Yvonne. Skulle du kunna börja med att berätta lite om dig själv och ditt liv?
Yvonne: Jag är född i Stockholm men flyttade ner till Karlshamn när jag var 8 år och har sen vuxit upp och levt här. Har alltid älskat att finnas där för andra och den egenskapen kommer aldrig att växa bort! Förutom min familj och företaget som upptar mycket tid så arbetar jag också ideellt i kommunen för Föreningen för Funktionsnedsatta i Karlshamn samt för RBU (Rörelsehindrade Barn och Ungdomar) i Blekinge. När min son föddes med en CP-skada så vändes naturligtvis hela livet upp och ner.

Du nämnde att du driver företag. Kan du berätta lite om ditt företag och vad som fick dig att starta det?
Yvonne: Jag startade Fixa Assistans AB 2001. Anledningen till detta är att min son har haft personlig assistans sedan han var 2,5 år. Vi började med att vara i kommunen men flyttade sen till några olika privata bolag. Som person är jag sådan att jag är nyfiken och söker information och lärde mig snabbt lagar och rättigheter. Efter några år med assistans i hemmet så insåg jag att det är det här jag också vill arbeta med, så föddes idén om ett eget assistansbolag. Från början var det bara min son och en tjej till i bolaget men under årens lopp så har företaget vuxit och vi är idag 25 brukare.

Vad gör just dig och dina medarbetare på Fixa Assistans AB till ett så omtyckt och välberyktat val vad gäller personlig assistans? Nämn även gärna något kort om vad som är anledningen till att du fungerar så väl som ledare för företaget?
Yvonne: Dels så tror jag att det beror på min bakgrund och långa personliga erfarenhet av assistansen. Jag vet hur det är att leva med assistans i hemmet men också hur viktigt det är för assistenterna att de ska trivas, jag kan se allting ur många perspektiv och har som sagt egen erfarenhet. Men även att det vi gör, gör vi med hjärtat. Och det märks. För oss är inte brukarna eller våra anställda ett namn på ett papper. Vi känner alla och bryr oss om alla i företaget. Vi finns här för alla i både med- och motgångar. Gläds tillsammans när det går bra och stöttar i de motgångar som livet ibland har att ge. Det känns viktigt att vara en medmänniska och inte bara VD för ett företag. Vi är också alltid tillgängliga. Är det något som vi inte kan svara på direkt så tar vi reda på det och återkommer.

Det märks att de anställda på Fixa Assistans AB verkligen bryr sig om sitt arbete och trivs väldigt bra ihop. Varför fungerar samarbetet mellan dig och de anställda på Fixa Assistans AB så bra?
Yvonne: Självklart handlar det mycket om det jag svarat på föregående fråga. Men jag tror också att det gör mycket att vi är fyra stycken på kontoret som alla har erfarenhet av assistans. Jeanette, Haide och Janne kan relatera till hur det är att jobba som personlig assistent, något som jag tror har stor betydelse för våra anställda. Vi vet hur tufft assistansyrket kan vara och vi är gärna personliga och delar med oss av det som vi varit med om. Att vi sen har väldigt roligt på vårt jobb och trivs otroligt bra ihop är säkerligen något som märks utåt. Det blir som ringar på vattnet. Att utföra medarbetarsamtal med de anställda varje år är också ett sätt att ta hand om och vara rädd om sin personal. Likaså de utbildningar som vi erbjuder kan nog betyda mycket tror jag. Som anställd blir man då sedd; någon bryr sig, någon vill att man ska utvecklas. Jag hoppas och tror att alla känner sig uppskattade på sitt arbete, att de verkligen gör skillnad för någon annan.

I ert arbete med personlig assistans, är det någon särskild egenskap eller särskilt tankesätt ni tycker är extra viktig eller vill belysa, vare sig det gäller er som arbetar i företaget eller brukarna?
Yvonne: Att vara lyhörd och att se varje person som den är, är otroligt viktigt. Det är också viktigt att det känns rätt för alla, det är först då som det kan bli riktigt bra. Och där går jag mycket på min magkänsla och vad som känns rätt i hjärtat. Jag tar inte in vilken som helst i företaget, det måste kännas bra och kemin måste klicka, både mellan mig, brukaren och dess anhöriga. För mig handlar det om själ och hjärta. Att få hjälpa en annan medmänniska. Att ge och att få så otroligt mycket tillbaka – det finns inga pengar i världen som kan ersätta den känslan!

Om du i en kort mening skulle ge ett råd till de som är i behov av personlig assistans, vad skulle det vara?
Yvonne: Tveka inte att ta hjälp från de som kan och ge inte upp!

Vad gör man om man är intresserad av arbeta med er på Fixa Assistans AB?
Yvonne: Bästa sättet är att kontakta oss för ett personligt möte.

Någon sista tanke eller något du vill förmedla läsarna innan vi avslutar intervjun?
Yvonne: Jag skulle bara vilja upplysa om en berättelse som kanske några av er kommer känna igen, vilken med en lätt sensmoral berör frågan ”Hur är det att leva med ett funktionshindrat barn?”. Den brukar kallas ”Välkommen till Holland!” och följer i sin helhet nedan.

 

Välkommen till Holland!

”Jag blir ofta tillfrågad om hur det är att leva med ett funktionshindrat barn – att jag borde hjälpa dem som inte delar denna unika erfarenhet så att de kan förstå och föreställa sig hur det känns. Så här är det…
Att vänta barn är som att planera en sagolik semesterresa till Italien. Du köper guideböcker och gör upp underbara planer. Colosseum, Michelangelo, gondolerna i Venedig. Du lär dig några användbara fraser på italienska. Allt är mycket spännande. Efter månader av spänd förväntan är det äntligen dags. Du packar dina väskor och så far du iväg. Flera timmar senare landar planet. Flygvärdinnan kommer in och säger:
”Välkommen till Holland”.
”Holland!!?!”, utropar du. ”Vad menar ni med Holland? Jag har beställt en resa till Italien! Det är dit jag ska. I hela mitt liv har jag drömt om att komma till Italien.”
Men flygresan har ändrats. De har landat i Holland och där måste du stanna. Det viktiga är inte om de fört dig till en hemsk, ful och smutsig plats full med pest, svält och sjukdomar.
Den är bara annorlunda.
Så du måste gå ut och köpa nya guideböcker. Och du måste lära dig ett nytt språk. Och du kommer att möta helt nya människor som du aldrig skulle ha mött annars. Det är bara en annorlunda plats. Tempot är långsammare än i Italien; och det är inte så tjusigt.
Men när du varit där ett tag och återhämtat dig så ser du dig omkring… och du börjar lägga märke till att Holland har väderkvarnar… och att Holland har tulpaner… och i Holland finns till och med målningar av Rembrandt.
Men alla du känner är upptagna med att resa till och från Italien… och de talar vitt och brett om hur underbart de hade det där. Och under resten av ditt liv kommer du att säga: Ja, det var dit jag skulle ha rest. Det var det jag hade planerat.” Och den smärtan kommer aldrig, aldrig någonsin att försvinna… därför att förlusten av drömmen är en mycket betydelsefull förlust.
Men… om du ägnar ditt liv åt att sörja över att du inte kom till Italien, så blir du aldrig fri att uppskatta och njuta av allt det sällsamma, det underbara… med Holland.”